what am I suppose to do?
Vad ska jag göra?
I torsdags kväll, efter träningen, fick jag reda på något tråkigt. För mig jättetråkigt, och helt ofattbart. Inte ofattbart på det sättet att det aldrig skulle kunna hända. Utan ofattbart på sättet det hände. Snacka om att chocka någon till tusen.
Så sitter man där och gråter, 27 mil från sin mamma. Och ja, i det läget är jag en mammagris. Då är det tur att man har sina vänner som verkligen ställer upp på en.
Jag tycker bara att det är dålig stil, de gjorde det på ett så jävla dåligt sätt. Det gör mig så jävla förbannad. Vad faan, de kunde säga något för 3 månader sen. Då hade jag fått mer tid att tänka över det. Men nej, jag får fyra dagar att bestämma mig. Så jävla dåligt..
Men vad ska jag göra, vad ska jag ta mig till? Det är många tankar i mitt huvud just nu. Många olika tankar, väldigt olika tankar. Och jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. Hur ska jag kunna ta detta beslutet? Och på egen hand? Jag vill att någon tar beslutet åt mig, berättar för mig vad jag ska göra. Men jag vet att ingen göra det, vet att jag måste bestämma själv. För det är mitt liv och mina beslut, och jag kan ju inte låta någon bestämma över mitt liv. Det funkar ju inte så..
Men det är skönt att man kan ha folk att prata med, att väga för och nackdelar.
Men något som känns skönt på ett sätt är att det är inte bara jag som blir chockad, som inte fattar någonting.. Vi är fler. Och då är det ju inte bara jag som tycker att detta är helknäppt. Det är ju ingen som förstår varför, och absolut inte varför de gjorde det på det sättet de gjorde..
Jag tycker verkligen att det är riktigt skönt att veta att mina vänner finns där för mig nu. Och det känns verkligen i hjärtat att de bryr sig. Fast på samma gång så blir det mycket svårare. Det bästa hade väl varit om de hade betett sig som svin. Då hade beslutet varit mycket lättare att ta. Haha okej, nu var jag inte jätteseriös.
Men att de är så jävla underbara gör det så svårt för mig.
Jag menar hade inte Ia varit där i torsdags kväll och stannat över natten vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Hade nog klappat ihop totalt.. Men hon fick mig att tänka på annat, typ iaf.
- "vill inte att du lämnar, du är en så go tjej" -
So long.
Kommentarer
Trackback