nonebullshit

det spelar ingen roll. ingen som helst roll alls. oavsett hur jag gör så blir det fel. oavsett hur jag reagerar så blir det fel. ska jag då sluta att göra saker, sluta att reagera? men sån är inte jag. ska jag då sluta att vara mig själv? är det så det ska vara?

i hela mitt liv, och då menar jag verkligen i hela mitt liv, har jag alltid brytt mig om andra. har sett till andras bästa och försökt att göra det så bra som möjligt för de. alltså de jag bryr mig om, som ni nog förstår.
så för ungefär ett år sedan fick jag höra att om jag vill utvecklas, både som person och handbollsspelare, måste jag börja tänka på mig själv. jag måste vara mer egoistisk, fast på ett bra sätt då förstås.
och nu, nästan ett år senare då, har jag äntligen (?) börjat tänka på mig själv. men vad tjänar det till? får ju bara skit för det ändå. (okej, inte bara. tack mina vänner!)
men nu får jag plötsligt höra att jag inte ska tänka på mig själv bara, utan på andra. och visst, klart att man inte BARA ska tänka på sig själv. men det gör jag ta mej faan inte! absolut inte. jag har börjat se till mitt bästa, för en gångs skull. är det fel? jag skiter ju inte i de andras bästa för det?

äh, pallar inte. häng mig. palla, palla, palla.


- "jag ska ge de ett erbjudande de inte kan tacka nej till" -

so long.