nonebullshit

Så jävla roligt.
På jobbet igår var jag ute och gick med en elev som sitter i rullstol. När vi nästan kommit tillbaka till skolan kommer vi ikapp ett gäng förskolebarn. En liten jättesöt negerunge går helt plötsligt bredvid mig och vårt samtal ser ut såhär:

Han: "varför sitter hon?"
Jag: "hon kan inte gå"
Han: "varför?"
Jag: "hon har inga muskler i benen"
Han: "har hon inga ben?"
Jag: "jo, men inga muslker och det måste man ju ha.."
Han: "har hon ingen rumpa?"
Jag: "jo, den sitter hon på"
Han: "har hon ingen kiss?"
Jag: "ähum... joo..."

Vad svarar man på det liksom?

Och idag, när Andreas, Niklas, Mattias och jag kom med varsin elev upp till bamba (alla elever var rullstolsbundna) så mötte vi en liten liten tjej i dörröppningen. Mattias står först, sen jag. Först stod hon bara i dörröppningen, sedadn backade hon. Mattias backade också och sa att hon kunde gå ut innan oss. Hon tvekar lite, sen går hon och vänder lika snabbt. Helt plötsligt börjar hon att gråta. Mattias och jag står helt paffa, vad gjorde vi? Hennes lärare kommer fram till henne och frågade vad som hände. Då sa jag att hon nog såg oss.
Sedan gick vi förbi och då hörde jag läraren förklara för flickebarnet att våra elever inte är så farliga.
Stackars barn..