..

telefon ringer, men vågar jag svara?

jag vill inte förklara det som hänt

den fortsätter ringa, och jag vill bara springa därifrån

jag vill bara glömma, glömma det som var

 

jag vet att jag inte vart så bra

för jag inte sa det som det var

det kanske tar en evighet

innan jag förstår min ensamhet

men lova att alltid finnas där

fastän det har blivit som det är

för ingen förstår så bra som du

det kan jag lova här och nu

 

sist när jag såg dig, då var du så ensam

dina ögon var inte de samma som jag minns

kan du förlåta, istället för att gråta?

för jag vill bara glömma, glömma det som var

 

du måste förlåta mig, jag behöver dig

jag ska ringa upp,  om jag får vara själv ett litet tag


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0