nonebullshit

Jag har ont i halsen. Jag är hes. Inte så konstigt kanske.
Har tittat på handboll. En spännande match.
Sen spelade ju flera av mina bättre kompisar.
Då lever jag mig in i matchen.

Vi vann mot Heid. Kärra alltså. Och ja, jag säger vi.
För det känns fortfarande som mitt lag.
Känner mig fortfarande som en i gänget.
Trots det att jag inte får vara med att träna.
Får inte heller vara med och spela.
Men, jag får vara med på festerna.

Jag har skrikit och hejat.
Skrikit så mycket att folk (fel att säga folk egentligen)
reagerar och undrar vad det är för fel på mig.
Det är inget fel på mig. Såvida det inte är fel att vara lycklig?
Fel att leva sig in i saker? Fel att bjuda på sig själv?
Isåfall är det fel på mig. Då är det en jävla massa fel på mig!
Men det kan jag leva med..

Nu är det fotboll. Besiktas mot United. Champions League.
Sedan blir det sängen. Direkt. Är trött som en jag vet inte vad.
Känns som att jag har spelat match idag.