nonebullshit

Fredagkväll. Maria sitter vid datorn. No life, tänker ni nog.
Men så är icke fallet. Jag jobbar nämligen. Från fem i eftermiddags till åtta imöra bitti.
Så ett liv har jag allt. En del av det livet är ute och svirar på stan nu, dvs Sanna och Soffie.
Ja, även Sanna har kommit upp från lilla Skåne nu för att hälsa på mig.
Och imöra ska vi ut allihopa, hela trion. Då ska vi spruta champagne utanför Liseberg.
På vår stjärna. Ska bli riktigt skoj!

Borde väl försöka sova nu, men är inte trött.












Soffie och jag åkte till Kyrkesund efter mitt jobb igår, om ni inte förstod det.
Där drack vi öl, käkade mat, spelade kort och lekte lekar. Riktigt skoj.
Även denna gång vann jag på Texas hold'em. Börjar bli lite av en vana.
Hallå motståndet, vart är du!?

Idag har vi varit hurtiga. Typ. Familjen + Therese har rensat i rabatten. Jag har dammsugit övervåningen. Soffie satt framför datorn och TV:n. Jag accepterade inte att hon skulle hjälpa till, hon har väl inte kommit upp hit för att städa åså? Nej nej.

När allt fixande här hemma var klart åkte Soffie, pappa och jag till Mölndal för att köpa ny kamera till mig eftersom någon idiot (läs Maria Sköld) tappade den i marken en natt så den gick helt paj.. Samtidigt åkte bror, Therese och mamma till mammas jobb för att titta på tapeter bla. Efter att vi hade köpt min kamera mötte vi upp de andra på OBS (läs Bäckebol).
Köpte middag som snart ska förtäras. Det blir grillspett. Soffie och jag äter barnspett medans de andra äter fiskspett. Jag har inget emot fiskspett egentligen. Men eftersom Soffie inte gärna äter fisk fick jag ställa upp och äta köttspett så inte hon skulle känna sig så besvärlig. Men jag klagar inte. Jag gillart. Köttbullar, fläskfile, majskolv.. Gottgottigottgott!

500 situps genomförda idag, sen blir det kanske en lite prommis sen. Hade vart toppen.
Efter det ska vi kränga godis..

Igår kväll var Soffie och jag ute på en promenad. Träffade Loui och Rune vid Sporthallen, där polisen var för en kille hade slagit i skallen. Vi gick bortåt mot busshållplatserna och då kom Ambulansen. Vi ville hjälpa till och berättade att de hade hamnat lite fel, men att de kunde nog köra över Centrum. Surgubben i ambulansen var bara otrevlig. Tackades liksom inte ens för hjälpen, grinpitt!

Efter att ha pratat med den sura ambulanspersonalen vandrade vi vidare. Gick till lekplatsen vid Loui där vi gungade, klättrade på klättervägg och åkte rutschkana. Det var trevligt. Stod kvar ett tag och snackade om allt möjligt.
Soffie och jag vandrade vidare, hem till Löfgrens där resten av min familj var. Där var de full igång med att spela "Med andra ord". Efter två omgångar hade Soffie samlat tillräckligt med mod till sig för att vara med. Första omgången gick bra. Andra gick sådär eftersom min pappa och Sten fuskade. En sådan fight det blev! Riktigt skoj.

Efter två omgångar av "Med andra ord" gick Soffie och jag hem och lade oss. Snackade lite allvar åså först. Sedan däckade vi.


Jag vill inte jobba imöra. Jag vill åka ut till Kyrkesund och ha det underbart. Det är vad jag vill.

Nu ligger jag här i sängen på jobbet. Okej, jag ligger inte. Jag sitter upp. Var så oskönt att ligga och skriva här.
De har bytt säng, de jävlarna. Alla gnällde på den förra sängen. Men jag tycker den förra var bättre. Mjukare liksom. Nu ligger jag ju rak som en pannkaka (?). Ungefär som vi gjorde i sängarna i Turkiet. Men jag överlevde ju det där också..

Är inte det minsta trött. Men måste sova. Speciellt om jag ska orka med morgondagen. Klockan ringer sju imöra bitti. Jag kommer säkert bli väckt någon gång innan det.. Lär ju inte somna när jag kommer hem sen imöra. Men hoppas att jag gör det. Ska verkligen försöka. För sen blir det full rulle. Kanske ska in till stan för att möta upp Soffie som redan är där. Sedan blir det fest, It's tuesday. Ska bli najs.

Så nu säger jag god natt.
Och ja, jag har gjort mina 500 situps idag.
Ifall någon hör Soffie säga att hon har gjort 650 situps någon av de senaste dagarna, då ljuger hon.
Bullshit är vad det är!


Vet ni vad? Jag är glad, för Vickan är hemma!!

Fredagen spenderades ute på Kalvsund med Annie, Soffie och annat trevligt folk. Peter och Björn dök även upp senare. Var himla gött att se Maggan och Classe spöa skiten ur Charlie och Gunilla i boule. Jävla seriösa människor, det dära.

Lördagen var väl som den var. Fick iaf choklad och ett kort där någon bad om ursäkt igår.

Igår när jag kom hem från jobbet åkte Soffie och jag till Donken och käkade. Och som jag käkade. Först ett Frölunda-mål (Big Mac & co + cheesburgare), sedan en till cheese och middagen avslutades med en blåbär/vanilj paj. Himla gott.
Sedan var det tänkt att vi skulle ut och gå, men molnen ville inte det. Så vi gick hem till mig och gjorde situps.

Har ju sagt upp ett mål. Ska fram till dagen vi åker till Turkiet göra 500 situps varje dag. Då jag missade att göra på lördagen fick jag göra 1000 igår. Mindre ojobbigt.
Måste snart göra dagens 500, för snart åker jag till jobbet..

Jag var inte arg igår. Bara jävligt irriterad. Och besviken.
Tur att jag hade min Tanja. Helt underbar är hon.
Utan henne hade jag inte klarat mig igår.
Tack för att du finns, babe!

Blääääääääää!
Så känner jag nu.
Screw it. Screw you all!
Faan vad jag är irriterad..
Palla detta.


Blääääääääää!

Med risk för att låta självsäker, riktigt självsäker.. Men jag kan nog vara världens bästa vän ibland. Iaf till de som förtjänar det. Ibland önskar jag att jag hade mig själv som vän. Fast, hur kul hade det varit.. Trivs med att göra mina vänner glada, lyckliga. Jag blir som himla glad av att se de le. Att se de skratta.


Och det som jag nu planerar att göra, det kommer att få min vän att bli riktigt jävla glad (ursäkta språket)! Kan inte berätta vad jag ska göra och för vem. Men jag ska ge henne något som hon verkligen älskar. Och hon kommer verkligen att bli glad..



Det är bara två som vet vad jag kommer att göra. Det är Sara och Sara.
Och båda de Sarorna kommer att vara där!

Nu mina vänner. Sätt er ner och håll i er.
Jag ska berätta en sak som kommer få er att smälla av.
Är ni beredda? Nu kommer det:
Jag har varit ute och sprungit. Sprungit, jag. Utomhus.
Otroligt men sant.

Hur det gick? Det vill jag inte ens prata om.
Mår så himla dåligt. Men, jag kom runt.
Det får jag vara stolt över. Och det är det enda.

Har faan aldrig haft såhär dålig kondition som jag har nu.
Men Stephanie var duktig. Jätteduktig. Mycket bätre än jag.
Hon kan gå runt hemma med huvudet högt.
Jag själv kan krypa med huvudet mellan benen.
Såhär får det faan inte fortsätta.. Får ta tag i detta nu!


Och Stephanie. Du får gå och säga till alla att du var mycket bättre än jag.
För det var du. Verkligen.
Nu ska jag laga Korv Stroganoff. Och makaroner.

Jag tycker det är så kul att vara i Handelsboden (läs: ICA Supermarket) att jag idag åkte dit två gånger inom loppet av tio minuter. Första gången när jag stod i kassan och drog ICA-kortet stod det "medges ej" på skärmen. Jag gjorde ett nytt försök. Samma sak hände. Jag fick då göra en saldokoll; 45 jävla kronor, det fattades 55 kronor lite drygt. Smart som jag var hade jag ju inte tagit med mig plånboken, vad skulle jag med den till när jag hade mitt ICA-kort..?

Så det blev att köra hem i mer rally-fart än annars. Hem och hämta pengar och sen tillbaka till affären. Det är ju tur att jag inte skäms för såna grejer, då hade jag vart tvungen att åka till Coop och handla istället. Palla det! Nej, det var bara för mig att bita i det sura äpplet. Nästa gång tar jag iaf med mig hela plånboken..

Jag kunde faan inte ha sagt det bättre själv!


Regnet öser ner. Steffi och jag som ska ut och springa. Inte jättetaggad precis.
Men jag tror att vi går ut och springer även om det regnar. Eller så gör vi inte det.
Jag vet inte riktigt. När det gäller sånt här faller jag för grupptrycket,
när det inte spelar mig någon roll.
Hade jag haft ett sommarprogram som jag skulle följa hade jag förmodligen
gått ut och sprungit oavsett väderlek. Men nu springer jag för mig själv,
för min egen skull. Då känner jag att jag likaväl kan vänta till i nästa vecka, eller något.
Men vill Steffi springa ändå då gör jag också det..

Vet ni? Nu har jag packat upp min väska. (klapp på axeln)
Har även beställt lite klänningar från Bubbleroom.
Klänningar som jag har tänkt att jag ska ha med mig till Turkiet.
Ni som känner mig kanske vet att jag inte har så mycket riktiga klänningar.
Jag har många stora linnen åså. Men inga riktiga klänningar.
De få jag har har jag ju använt nu när vi var borta. Känner inte riktigt för att
återvända till samma ställa i samma outfitar. Inte jättekul.
Jag gillar ju inte ens att ha på mig en och samma grej två gånger.
Nej tack, det står jag gärna över. Men ibland måste man.
Kan ju inte köpa nya kläder hela tiden..

Okej. Jag ljög. Har en hel del klänningar. Men inte som jag känner att jag vill ha med mig..

Jävla jävel som ringer tidigt på morgonen. Dra åt h-vete! När faan ska man få sova ut?
Nu kommer ju Soffie också, känns inte som att sömnen kommer att prioriteras precis..
Men det gör inget. För Soffie gör mig glad, då behöver jag inte sova.



Vickan, kom hem..

Til now, I always got by on my own 
I never really cared until I met you 
And now it chills me to the bone 
How do I get you alone? 


You don't know how long I have wanted
To touch your lips and hold you tight 
No 
You dont know how long I have waited, 
And I was going to tell you tonight 

But the secret is still my own 
And my love for you is still unknown 
Alone 

Jag vet någon som är glad. Jag vet någon som känner sig lycklig.
Denna någon är jag. VIll ni veta varför?
Soffie komme upp hit till mig på fredag. Det bestämde vi precis.
Därför är jag så himla glad nu, Ska bli så himla gött.
Visst, jag jobbar fredag, lördag, söndag och måndag. Men ändå.
Lördag och söndag är det bara 16-22, inga problem.
Fredag är det dagtid. Måndag är det dock natt, men jag tror hon klarar sig.
Hon har ju alltid Axel annars.. haha. På tisdag är det fest.
Hoppas hon stannar så länge bara.

Inatt när jag blev väckt på jobbet och det var dags för blöjbyte fick jag panik. Monika kom in och väckte mig, jag tittade mig runt om i rummet och tänkte "vart faan är jag!?". Kom på, ganska så snabbt, att jag var på jobbet. Då börjar jag istället tänka: "Är det bara jag här? Vart är alla andra? Jag är duktig som är här iaf".
Det roliga är att det bara är jag som skulle vara där. Förutom Monika då, men hon var ju också där. Förstår verkligen inte hur jag tänkte i det läget. Jag var väl bara för trött och knäpp!

Jag önskar att jag var Ellen DeGeneres. Vi är iofs ganska lika till sättet. Tänker likadant och slänger ut oss liknande kommentarer. Men nu vill jag inte vara som henne. Jag vill vara henne. Tänk att ha så många kändiskompisar. Och det bästa av allt, hon får skoja med och pussa Justin Timberlake på munnen utan att någon säger något. Det hade jag gärna också gjort. Jag hade kunnat bli gay bara för att få pussa honom på munnen.



I värsta fall kan jag tänka mig att vara Jessica Biel också. Fast, det är inte säkert att kärlek håller lika länge som vänskap. Därför vill jag vara Ellen i första hand.

När jag vaknade på jobbet i morse var jag glad. Nu skulle jag vara ledig i två hela dagar. Sedan skulle jag också få umågs med min älskade Caroline. Lyssna på när hon sjöng och spelade musik på mitt piano. Njuta. När jag sedan tittade ut såg jag att det var klarblå himmel. Då blev jag gladare. "Ligga i solen också. Jippie!"



På vägen hem blir det molnigare (fortfarande klarblå himmel i Floda och bortåt), dock inte helt molnigt så hoppet om att få sola dör inte riktigt. Ändå tänker jag tanke att jag önskar att jag fortfarande var tillsammans med Fredrick. För solens skull. Då kunde jag åka till honom och solat och badat.
Istället åker jag hem, tar mig ett skrubbad och lägger mig i solen. Tror jag ligger där i en halvtimme, håller på att somna. Fem minuter till och jag hade somnat. Då kommer ett stort jävla moln som aldrig verkar ta slut. Jag låg kvar i hopp om att det skulle försvinna. Tittar bortåt (vars molnen kommer ifrån) och det ser ut som att det ska komma regn. Jag orkade verkligen inte flytta mig, var så trött. Istället ligger jag kvar där, det börjar bli kallt och jag inser att det är kört för mig och solen idag.
Jag vet inte, men det känns som att han är sur på mig. Snälla sol, vad har jag gjort? Förklara, snälla förklara. Jag ber iaf om ursäkt och hoppas att vi kan bli vänner igen. Så kanske du kan visa dig imöra, när jag är ledig?

Glömde också tillägga att de ringde mig och fråga om jag kunde jobba 16-22 idag, det gick inte att lösa. Snäll som jag är (ja, jag är snäll. även om PP och andra har svårt att tro det) sa jag att jag kunde ta det passet. Så det är väl bara för mig att käka lite lunch sen och åka iväg till jobbet igen.



Och idag. Då bara måste jag packa upp min väska. Jag måste verkligen. Det går fort, så jag undrar varför jag inte tagit tag i det tidigare? Men nu känns det ju onödigt, ska ju åka tillbaka till Turkiet. Fast som mamma sa: "Eller så packar du upp, det är ju ändå jag som packar i den i augusti sen". Så sant som det är sagt..