i remember
En sån kvinna.
Som de flesta vet är jag inget jättefan av att kolla på handboll. Jag sitter sällan och kollar på handboll hemma, så länge det inte är någon jag känner som spelar. Och när jag kollar på handboll live, ja då kollar jag inte på handbollen inte. Jag kollar på allt annat runt omkring, publiken, domarna, speakern, funktionärerna. Ja, ni fattar.
Men idag, i brist på annat satte mor och jag på Danmark-Ungern på TV4 Sport. Och jag måste bara säga att Josephine Touray är så jävla bra. Hon är grym. Gör sin spelare enkelt, sätter sina bollar både snyggt, bra och viktigt. En stjärna helt enkelt. Kommer ihåg när jag mötte henne i Danmark. Jag spelade i Eslöv och hon i FCK. Då var hon sjuk. Satte ALLA sina lägen. Hon lekte med våran målvakt (då vill jag tillägga att vi hade en av elitseriens bästa målvakter.) Men en sak minns jag lite extra, hon gjorde inte ett enda mål mot mig. Visst, det kanske inte har att göra med att jag är grym i försvar. Jag fick väl inte spela allt för mycket. Men hon hade ju kunnat snurra upp mig på läktaren flera gånger under den lilla stunden jag var inne. Men det gjorde hon inte. Tror att hon blev rädd för mig. Haha.
Grym är hon, helt sjukt. Hennes spänst är inte att leka med heller.
Träningen idag var rolig. Lite avslappnat men ändå bra. Är tvungen att nämna (efter mycket påtryckningar) att Annie var farligt nära att få sitta i Mackans knä.. Tråkigt för henne att hon inte fick det, jag vet att hon hade velat.
Imöra är det fredag. Det betyder Jennifer, Pauline och Maria. Kan inte bli bättre.. Jag längtar. Hoppas vi hittar något snyggt i stan bara.
- "från och med här" -
So long.
nice shit
(jag gör som Carro)
Tänk på en kille och fyll i:
är han i din ålder? nej, men nästan
är han lång? ja
är han mogen? nej
är han söt? ja
är han oschysst? det kan du fethaja
är han snäll? ja, det också
kan du säga allt till honom? nej, absolut inte!
är han lätt att dela skratt med? absolut!
är han mobbad? nej
är han blyg? verkligen inte
har han gjort dig ledsen? besviken, irriterad och förbannad
har han gjort dig glad? ja
kan du prata med honom om du är ledsen? han säger det..
kan ni dela glädje tillsammans? ja, det kan vi verkligen
har du varit arg på honom? det kan du fethaja!
har du skrikit på honom? inte så han har hört :P
har du kramat honom mer än tio gånger på en dag? nej
har du tyckt att han har vart jobbig? ja
tycker han att du är snäll? ja, det gör han
brukar du tänka på honom? det händer väl
brukar du sakna honom? nej
brukar du fälla en tår för honom? förr, men inte längre
tycker du om denna killen mer än kompis? jag vet inte det du..
kommer han att lista ut att de är om honom? han har nog ingen aning
i'll do anything for you
Färdig. Åtminstone för ikväll.
Det var roligt att packa upp flyttlådor. Hittade massa saker som jag trodde att jag redan hade plockat upp. Men så var ju icke fallet. Hade på musik, testade kläder och sjöng. Vissa saker sa mamma att jag kunde ha när jag är med i Idol. Tur att man har en mamma som tror på en iaf.
Vissa lägger ut bilder på när de tycker att de är snygga (varför skulle de annars lägga upp de?).
Sån är inte jag. Det kan bero på att jag aldrig tycker att jag är snygg. Därför lägger jag ut bilder på när jag är mig själv, spontan och härlig (ja du vet, sån som jag är).
Hittade lite kläder och byggde olika outfits. Vet att min 80-tals tshirt inte passar ihop med mitt springpannband och mina springvantar. Men det var värt ett försök.
Sen vet jag också att min efterlängtade morgonrock inte är allt för snygg med alla vikmärken efter att ha legat i en flyttlåda sen 1:a augusti.. (Åh, vad jag har saknat den underbara)
Det är ingen bild på mig i bh precis.. Men, det är sån här jag är. Take it or leave it.
Min dator verkar inte vilja vrida på bilderna idag heller. Men den har äntligen lyckats vrida på stövlarna nu iaf. Ganska segt, jag vet. Men förstår inte varför..
Hon ringde mitt i allt. Jag släppte allt jag hade i händerna. Gav Henne den tiden Hon kände att Hon behövde.
Det är jobbigt att vara här när Hon är där borta. Hon sa att jag inte behövde känna så, att jag inte alls skulle känna så. Men det spelar ingen roll. Jag gör det ändå. Jag vill vara hos Henne.
Nu är biljetten bokad. 23:e oktober åker jag ner till Karlshamn och stannar hela helgen. (om inget oväntat skulle hända..)
- "det är ingen som tycker illa om honom, det går inte" -
So long.
i'll try
Tom. Tom. Tom.
Inte tom som i Tom & Jerry..
Idag skulle jag åkt hem och hälsat på hos familjen Grgic. Men det sket sig. Så jag föreslog för mamma att vi skulle packa upp lite flyttkartonger. (nej, jag har inte packat upp alla än. vart ska jag lägga alla grejer liksom? men vi ska försöka lösa det ändå)
Veckan har snart gått utan att jag märkt det. Dagarna bara går förbi mig just nu, vad har egentligen hänt den här veckan? Imorgon är det liksom torsdag, sen är det fredag. (nehe?)
Längtar till fredag. Hoppas på att komma på bättre tankar, komma ifrån det andra. Fast det kommer jag nog inte göra. Men kommer iaf vara sysselsatt. Den gyllene trion ska göra det igen. Och det ska bli så skönt. Vet inte när det var sist. Vi ska inviga Paulines lägenhet. Passar bra nu såhär innan hon flyttar. Sen får det väl bli invigning av den nya snart också.
Blir iaf stan på fredag efter jobbet. Ska försöka hitta något att ha på mig på lördagen. Efter stan blire till Lillekärr för att kolla på match. Ska Pall och jag vara likadana som sist på herrmatchen tro? Sedan far vi hem till mig och käkar något gott. På lördag blir det match och sen börjar invigningen. Vi beger nog oss ut på stan på kvälla, om jag känner mig rätt.
Kom och tänka på en sak nu, apropå förra herrmatchen. Pauline och jag var ju ganska högljudda. Eller okej, jag då. Men vi hade iaf kul. Så i förra veckan, på onsdagen för att vara exakt, får jag ett sms av Christer. Då skriver han att han sitter och kollar på deras inspelning av den matchen och att man hörde mig. Haha.
Snart kommer mami hem med godispåse och viska börja packa upp. Saknar vissa grejer som ligger nerpackade..
- "he's a beautiful disaster" -
So long.
I'll go where ever you will go
Seg dag.
Jag har jobbat idag. Men har inte varit på jobbet. Min kropp var där, men inte mina tankar. Mina tankar var någon annanstans.
Ska försöka träna idag. Var ju bara med ute och sprang igår. Kände att inne skulle jag inte göra ngn nytta. Men idag ska jag försöka mig på det.
Har inte hört något nytt idag, så antar att det är samma som igår.
Förresten igår var jag ute i skogen med en av eleverna på skolan. Och när vi kom ut ut skogen och ut på gångbanan kommer en äldre dam gåendes med sitt barnbarn i en vagn. När hon går förbi mig lägger hon en arm på min axel och säger: 'Ni är den bästa personalen, det är underbart att det finns sådana som er'. Ja, det gjorde min dag. Iaf ett tag.
Nej, nu ska jag krypa in i mitt skal igen.
- "Prag ligger väl där borta vid Borås?" -
So long.
fuck this world
Bläääää!
Jag orkar inte. Verkligen inte alls. Huvudet är tungt. Tårarna vill inte sluta rinna. Helvetesjävlaskitjävel!
Det är inte rättvist. Det är ta mej faan inte rättvist!
Dagen var bra fram till ett idag. Och då såg jag att jag hade två missade samtal från en och samma person. Fick en klump i magen och kände på mig att något var fel, att något inte stod rätt till. Jag försökte ringa tillbaka, flera gånger. Jättemånga gånger. Först vid tretiden svarade hon och berättade det. Visst, det var inte riktigt så illa som jag trodde, men det var illa ändå. Och du grät, din röst brast. Jag grät, men ville inte att du skulle höra. Jag måste vara stark när jag pratar med dig. Du ska gråta ut, inte jag. Jag ska trösta dig, inte tvärtom..
När vi väl hade lagt på skakade jag i hela kroppen, kunde inte sluta gråta. Men samtidigt kunde jag inte sitta på toaletten på jobbet i en timme. Gick ut till de andra, men pallade inte. Fick hjälp med det jag behövde. Den timmen fram till fyra gick långsamt, jävligt långsamt. Hemvägen lipade jag också, kunde inte hålla borta tårarna. Det är inte så lätt att vara stark när man känner sig så svag som jag gör. Kom till träningen. Ingen idé för mig att träna. Var fortfarande skakis i kroppen och tung i huvudet. Såg ut som en kines med påsar under ögonen.
Så kommer jag hem till mamma sen. Inte det lättaste att berätta för henne.
Och nu sitter jag här. Tårarna rinner fortfarande, huvudet är tungt.. Helvetesjävlaskitjävel!
Vill inte att han ska dö, inte nu. Vill träffa honom igen, innan det är för sent.
Det får bara inte hända..
Det finns så mycket jag vill säga, men finner inga ord. Är helt tom..
- "jag finns här för dig" -
So long.
crazy
Var du i stan igår kväll och tyckte att du såg en nunna, en hippie och en indian så såg du inte fel.
Hel sjuk kväll igår.
På dagen åkte jag runt och rännde som faan typ. Först var pappa och jag på Bäckebols skor. Farsan skulle köpa skor. Går in och säger vilken storlek han ska ha och att de ska vara vattentäta. Lotta tar fram ett par Ecco, pappa testar de och säger: 'De är bra, jag tar de'. Och så var det klart. Tänk om det kunde vara lika lätt för mig..
Sedan åker vi en snabbis till Systemet. Var ju tvungen att ladda upp förrådet inför kvällen.
Efter det hem och ta det lugnt en liten stund. Catta och Morgan hade redan kommit när vi landade hemma. Sedan fick jag köra mina päron och Catta&Morgan till Stigs Center, hämta herr och fru Ehrnbring och göra samma sak med de. De skulle bowla. Efter det åkte jag tillbaka till Bäckebol och köpte ett par stövlar. Skit snygga. Lotta skickade mig ut till Eken för att köpa pumps där, men hittade inga bra. Så får åka tillbaka till Lotta i veckan och köpa de jag hittade där.
tänkte att jag gör som alla andra och visar mina klipp här. haha. men bilden vill inte vrida sig nu, så det får bli såhär.
Sedan hem och fixa sig lite. Efter det fick jag först köra Ehrnbringarna, och sedan det andra packet. Sedan kunde jag tänka på mig själv lite. Gjorde klart det sista för att jag skulle se ut som en nunna och så kom Vickan. Snäll-Vickan körde mig till Frölunda. Där möttes jag av en pirattjej (Carro), Snövit (Maria), Tingeling (Jessica) och en militärtjej (Sandra). Sedan kom en indian (Patti) och en hippie (Natti). Vi tjötade ett tag och sen kom resten typ. Vi åt jättegod mat och tårta. Sedan kom Moses, Vlade och Oscar. Sent. Men, sent folk är fint folk. Det dansades, dracks och lektes lekar. Var riktigt skoj. Och Tony, så jävla söt va. Hade klätt ut sig till Carro. Vem faan kommer ens på den idén? Han vann iaf rättvist tävlingen..
Helt plötsligt hugger Patti tag i mig och säger att vi ska åka in till stan. Så det var bara att springa efter de. Blev en liten kisspaus innan Ann kom och hämtade oss. Patti och Natti sitter i bakluckan och fular sig. Då kommer en polisbil och de får lägga sig ner stilla. Trodde polisen skulle stanna oss, men vi slapp det.
Så på Avenyn hoppar en indian, en hippe, en ängel (Madde), en djävul (Micka) och en nunna ut ur en Volvo. Gissa om folk blev förvånade. Madde och Micka försvann så det var bara Patti, Natt och jag som gick in på bryggeriet. Men så jävla kul vi hade. Annie och Steffi vara skrattade åt mig när de såg mig på utsidan. Samma sak med Hanna. Sen kommer Hanna fram och säger en mindre rolig sak, men nu vet jag hur det ligger till..
Iaf. Vi dansade och tjötade med massa folk. Alla kom fram och frågade varför vi var utklädda. En tjej kom fram och frågade vem som skulle gifta sig. Jag bara skrattade och Patti sa att det var hon som skulle gifta sig, fast först i december.
Det var så jävla kul att vara utklädd sådär. Inte för att man fick så mycket uppmärksamhet, utan bara för att det var så jävla ball. Skulle absolut kunna tänka mig att göra det igen. Men det är en sån sak som bara Patti, Natti och jag skulle kunna göra. Så jävla ball.
ja du, vad säger man?
När Bryggeriet stängde stack Patti och jag till Donken. Det var kul när vakterna försökte prata om oss lite diskret, men jag såg/ hörde de allt. Vi köpte mat och jag hittade en ros. När vi sitter vid bordet kommer det fram en kille och säger att det är hans ros och att han glömde den på disken. Men jag sa att jag hade fått den av världens snyggaste kille, näst efter Viktor, och att jag ville behålla rosen. Men killen gav sig inte. När Patti hade råkat göra sönder rosen kommer han fram och säger att han känner igen ett blad på rosen och att han fyller år så han borde få den. Jag river av bladet och säger: 'var det detta bladet du ville ha?' haha.
Om den rosen var så jävla viktig kunde han faan ta hand om den bättre och inte bara lämna den på disken sådär.
Någonstans här hade Viktor dykt upp och det blev lite tjafs. Men det är väl så det är, antar jag..
Sedan satte jag mig i en taxi och åkte hem. Mamma vaknade av att det stod en nunna i hallen här hemma. Och hon trodde inte att jag var klok som hade åkt hem klädd sådär. (men hon känner väl mig?) Så när jag berättade vad vi hade gjort visste hon inte vad hon skulle säga mer än att skratta åt mig.
Men kvällen igår var superduperbra. Helt sjukt bra! Både hos Carro och inne i stan. Det var en sån kväll man vill uppleva igen.
Ikväll är det träning. Först fotografering åså, sedan riktig träning. Är väldigt trött, men ska väl klara av det ändå. Hoppas jag.
- "du är ABSOLUT ingen nunna!" -
So long.
does it matter?
Somnade vid två, halv tre inatt och vaknade vid nio nu. Känns inte helt okej.
Igår skrev jag ett inlägg här, men publicerade det aldrig. Handlade om inget alls, så förstår inte varför jag skrev det. Ville väl visa att jag inte hade något liv eller så. Ah, jag vet inte.
Igår var det match. Först för A-laget mot Somby. De vann, med 42-26 eller något liknande. Hyffsat okej match. Sedan var det dags för oss. Hur man får lägga en match med start klockan 21.00 en fredagskväll har jag svårt att förstå. Men nu blev det ju så och det var bara att göra det bästa av situationen. Och gjorde jag det? Jag vet inte. Känner att det är något som inte stämmer. Men jag vill inte ha så mycket ansvar som jag får där. Jag vill bara hoppa in i 10 minuter och göra något riktigt bra av det. Det tyckte jagatt jag gjorde när jag fick chansen i Avesta och mot Önnered. Men sen dess har jag inte fått chansen igen, undrar varför? Har jag gjort något?
Men iaf, matchen igår då. Jag tillförde väl ingenting speciellt. Vet inte varför det blir så. Men jag är nog sån att om jag har bra spelare med mig så gör jag bättre ifrån mig. Inte för att Jossan, Lisa, Grandell och de andra inte är bra. Det säger jag inte. ABSOLUT INTE! Men det är lättare att spela med typ Martina, Malin och Seffa. Kanske för att vi har mer samma tänk, jag kanske förstår de bättre, och de kanske förstår mig bättre. Ja, inte vet jag. Tänk då om jag hade spelat med min kära (men ofräscha) vän Bella Gulldén. Snacka om att jag hade varit stjärna. Haha.
Men det börjar kännas lite trögt nu. Två matcher där det har gått skit för mig, rent utsagt. Men så igår när jag blev utbytt kom jag på en sak. Jag har nog för höga förväntningar på mig. Jag har länge trott att jag varit i en svacka, men igår insåg jag att jag är inte bättre än såhär. Tyvärr. Är inte så bra på det jag gör längre. Trist, men så är det. Bara att inse det och gå vidare med livet. Men det är skönt att man får vara med och träna även om man är kass. För jag älskar att träna, mår bra av det och det är skitskoj.
Ikväll är det iaf maskerad. Funderar på om jag ska göra det där innan maten. Men får se vilken humör jag är på. Är iaf sjukt taggad inför ikväll. Har sett fram emot den här kvällen länge, ända sedan jag fick inbjudan faktiskt. Ska bli kul att umgås med alla sköna en hel kväll.
För er som inte har hört så är det maskerad som står på schemat. Caroline fyllde ju år igår och det ska firas med dunder och brak. Tänker inte berätta för er vad jag ska vara utklädd till, vissa vet ändå. Det var ju tänkt att jag skulle vara utklädd till pruttkudde först. Men det sket sig, fick jag reda på ganska sent. Så jag fick lösa det så gott jag kunde och det blir nog bra till sist. Jag har ju lärt mig att möjligheterna, inte problemen. Så därför blir det nog inga problem.
Catta och Morgan kommer om en timme eller två. Ska bli kul att träffa de. Lite trist att Jeffus inte är med bara. Men är man stjärna så är man i Holland. Och så är det bara. Jag är glad för hennes skull.
- "Heja nummer 24!" -
So long.
our friendship
I can’t explain, how I feel
I can’t even imagine this is real
We’ve been through a lot, good days and bad
And the thought of leaving you, makes me sad
I remember, when we first met
That special day, I won’t forget
You always make me laugh; I don’t know how you do?
But one thing is sure when I’m leaving, I will miss you
Will my tears ever stop falling?
Will my smile be the same?
I know that everything will be different
But I promise you, we meet again
Every memory, I’ve made with you
They are so lovely, and so true
And every memory, will keep us together
Cause I know we will always be, friends forever
Will my tears ever stop falling?
Will my smile be the same?
I know that everything will be different
And i miss you more, than words can explain
But you know, that life goes on
Maybe you won’t even notice that I’m gone?
And it is really hard, to say goodbye
But it feels like I’m a bird, a bird ready to fly high
Will my tears ever stop falling?
Will my smile be the same?
I know that everything will be different
But my love for you, will never change
Will my tears ever stop falling?
Will my smile be the same?
I know that everything will be different
And I know, we’ll meet again
We’ll meet again..
miss you, guys
Jag tycker synd om dig. Verkligen jättesynd.
Har hoppat runt och läst lite olika bloggar. (Ja, jag har inget liv) Och visa bloggar känns helt meningslösa. Jag säger inte att min blogg är superduperbra och att jag bara skriver bra saker. Absolut inte. Men jag skriver inte bara för skrivandets skull. Flera av de har skrivit helt onödiga saker flera gånger om dagen. Sedan ber de om ursäkt för att de inte uppdaterat bloggen typ fem gånger på en dag.
Visst, några av de skriver på ett roligt och bra sätt. Men det hjälper inte när inlägget säger noll och ingenting. Inget vettigt, inget intressant.. Okej, det kanske har lite att göra med att jag inte känner personen i fråga jättebra. Och jag kanske inte umgås med den eller så. Men ändå.
Fast, jag ska inte klaga. Alla får göra och skriva om precis vad de vill.
Sitter här hemma nu och kollar på textv sid 377. Är derby i Skåne och jag håller tummarna för Eslöv. Hoppas verkligen att de tar de denna gången också! 15-14 står det just nu. Synd att man inte kan vara där.
Jag saknar det. Jag saknar de. Tiden i Eslöv är något jag kommer minnas förevigt. Det var så fantastiskt bra. Jag trivdes som fisken i vattnet (eller var det fågeln?). Träningarna var bra, kompisarna underbara, jobben kanon, staden mysig.. Ja, ni förstår inte hur bra jag hade det. De som såg mig på rätt sätt, de såg att jag mådde bättre då än vad jag gjort innan och gör nu. Det är nästan så att jag skulle kunna säga att jag var lycklig. Nästan. Lycklig är fel ord. Men nästintill.
Och jag säger inte att jag mår skit nu. Men det är skillnad, jag känner det. Tänker ofta på allt därnere, tjejerna, jobbarkompisarna.. Ja, allt. Det är så jobbigt att inte vara där. Att inte leva där.. Det är inte samma sak. Inte alls.
Sammanhållningen på Rönneberga. Finner inga ord..
17-15.
Saknar er så jävla mycket! Ville inte att det skulle ta slut såhär. Inte på det här sättet och inte så tidigt..
Faan osså.
:'(
- "Jag kan inte säga R" -
So long.
best friends ever
Jag måste bara säga det.
Jag har nog världens bästa vänner. Okej, jag tar tillbaka det. Tar tillbaka nog. Jag har världens bästa vänner!
De är så underbara, söta, roliga.. De finns där när jag behöver, och när jag inte behöver. De ger mig en knuff i rätt riktning. De ställer alltid upp, ger mig goda råd och hjälper mig när jag har det svårt. De försöker få mig att skratta när jag är ledsen, och får de mig inte att skratta så gråter de med mig. De kan hålla sig vakna hela natten tills de vet säkert att jag är i säkerhet.
Ja, vad mer behöver jag säga?
De är JÄVLIGT snygga också, förresten!
Du vet om du ska ta åt dig eller inte. Det känner du.
- "Jag älskar dig!" -
So long.
tired
Trött, trött, trött.
Vill egentligen lägga mig i sängen och sova. Men kan inte. Inte nu. Det är ju fotboll på tv, Blåvitt-Hammarby. 1-0 till Blåvitt. Så jävla skönt. Tack Thomas Olsson.
Inte mycket folk på Ullevi nu. Men inte så konstigt. Kallt, mörkt och ingen toppmatch precis. Men skulle jag inte gå upp 05.15 imöra bitti så hade jag kunnat vara där nu. Bara att ta på sig rätt kläder.
Jag vill dit på Blåvitts sista hemmamatch. För då ska väl Alexandersson avtackas. Tycker det är så trist att han ska sluta, att han ska lägga skorna på hyllan. Gillar honom, inte för att han är snygg, utan för hans inställning till fotbollen. När jag fick reda på att han skulle sluta kändes det som att jag skulle kunna börja gråta. Jag gjorde det dock inte, men jag skulla nog kunnat. Svårt att förklara varför, men det kändes så jävla tråkigt.
Visst, han håller inte samma klass längre som han gjorde förr, men ändå!
one of a kind
- "nu ska jag dricka hela vägen hem" -
So long.
it hurts
Säger bara Lena PH & Orup. Så sjukt bra.
Visst, jag lyssnade på det i lördags med Vickan B och Sannisen. Men idag när jag råkade trycka in den kanalen kunde jag inte låta bli att titta. De är så jävla bra, båda två. Underbara sånger och härligt gung.
Ja, jag vet. Är en sån riktig 'Svensson' nu. Men det bjuder jag på. Älskar deras sånger.
Så jag gick runt här hemma och sjöng och dansade. Och jag blev glad också. Trodde att det skulle bli svårt att få mig att bli glad idag, men det funkade. Så nästa gång jag känner mig lite nere får jag väl sätta på en skiva med Lena eller Orup.
Att de är så bra kan väl också ha lite att göra med att de är snygga, båda två. Lena Philipsson är skitsnygg och Thomas 'Orup' Eriksson har något manligt i sig som jag tycker om. Han är en hunk. Det är han och Richard Herrey som är mina hunkar..
Ja. Lite tråkigt idag med förlust för båda lagen. Fick vara med och värma upp med A-laget. Skulle få vara med om Sara kände att hon inte skulle klara av det. Annars skulle jag ta av mig och åka till Kärra för B-lagsmatch. Så på uppvärmningen när Sara inte var med så mycket trodde jag att jag skulle få vara kvar, eftersom ingen sa något till mig. Men så var icke fallet. När vi gick in i omklädningsrummet för ett sista snack åså sa Mikael till mig att jag inte skulle få vara med. En minut innan matchen startade. Lite surt, men det var bara att bita i det sura äpplet och åka iväg. Lite jobbigt att Maggan och Classe kom gåendes där utanför hallen bara. Var svårt att vara stark liksom.
Men jag körde rally (som jag brukar) till Kärra för uppvärmning (ännu en gång) och sedan match. Värdelös match av oss alla. Tror bara att det var Grandell och Holmberg som gjorde en godkänd match.
Så ville bara hem och lipa typ. Men så blev det inte, det var ju Lena och Orup på tv.
Nu kommer Parlamentet så får säga adjö till datorn för tillfället.
- "det är alltid skönt med bortamatch" -
So long.
this week
Lite uppdatering om veckan då.
I tisdags efter träningen åkte jag in till stan för att träffa lite folk som jag bara ÄLSKAR att umgås med.
Vi skulle träffas på Chez allihopa. När jag kom dit var det bara Jessica, Carro och Maria som var där. Jessica och jag beställde en pizza att dela på. Sedan kom Moses, Vlade, Sebbe och de andra. Så där satt vi, 12 stycken en tisdag. Några drack, andra körde. Men mycket tjöt och gamla minnen snackades. Helt underbart var det. Är verkligen glad att jag orkade ta mig in till stan efter träningen. Ångrar mig verkligen inte.
I onsdags då. Träffade Vickan, vi gick och snackade med Phat trick. Sedan hem och göra sig lite i ordning. Plockade upp Malin och Martina, sedan begav vi oss till Torslanda för att titta på handboll, Torslanda-Kungälv. Trodde att det skulle bli en enkel match för Kungälv. Det trodde nog alla, även Kungälv. Men så var icke fallet. Torslanda var bra, de imponerade. Och slog Kungälv. Ganska gött ändå, även om det är tråkigt för det jag känner i Kungälv. Men otippade segrar är alltid kul.
Torsdag var det träning och mat som vanligt. God mat, även om jag inte gillar wok åså. Carro hade tagit körkort, grattis!
Igår plockade Palle upp mig på vägen från jobbet. Åkte hem till mig och tog det lugnt. Palle käkade och jag bytte om. Kunde inte riktigt gå i de kläderna jag jobbat i. Det passar sig inte riktigt.
Sedan åkte vi upp till hallen. Palle och jag hade nog roligast. Och de andra hade nog roligt åt oss. Men Palle, den blonda killen kollade på mig. Han vill ha mig. Haha.
Sedan gick vi hem till mig och kollade på tre avsnitt av One Tree Hill. Sedan somnade vi.
Palle åkte för någon timme sen. Ska göra mig i ordning och sedan åka till Tuve för att kolla hockey. Sedan iväg till träningen. Efter det får vi se vad som händer. Match imöra, vet bara inte vilken. Det återstår att se efter träningen.
Så så äre.
Förresten. Något så klockrent var längesedan jag läste. Ta er tiden, det är så sant så..
http://vicktorias.blogg.se/2008/october/varfor-krangla-till-det-sa-mycket.html
- "Torslanda skakar Kungälv, KB i krismöte med föreningen" -
So long.
you have changed me?
Jag har alltid varit känslig, för känslig egentligen. Jag har alltid haft lätt till tårar. Inte när jag får ont eller liknande. Utan typ till tv-program och när det ska pratas om mig. Jag gråter till exempel ALLTID till Remember the Titans. Spelar ingen roll att jag sett den ett x antal gånger. Jag gråter när mina nära och kära far illa.
Men sen jag träffade Han har det inte varit så. Jag har ju varit tvungen att lära mig att stänga av mina känslor. För med Honom kan jag inte ha några känslor. Det är helt omöjligt. Och jag har faktiskt lyckats att stänga undan de. Förstår inte hur jag lyckats. Men jag har gjort det. Det är inget jag är stolt över. För alla borde få känna precis som de vill och gör. Man behöver ha känslor för att vara en människa. Har Han då gjort att jag inte är en människa längre?
Men det är inte det värsta. Utan det värsta är att det har känts som att jag har lyckats stänga av andra känslor. Jag har inte gråtit åt sånt som jag borde, såna grejer jag vet att jag hade gråtit till annars.
Detta har gjort att jag blivit rädd för mig själv. Har jag stängt av alla känslor? Kommer jag aldrig kunna känna något igen? Ja, som ni förstår är det inte jättekul. Men jag har varit jätteorolig..
Tills igår. När Palle och jag satt och tittade på One Tree Hill, säsong 6 avsnitt 3. Då grät jag i stort sett igenom hela avsnittet. Och det kändes skönt. Kände mig äntligen som en människa igen. Så hur konstigt det än låter, så är det positivt för mig när jag gråter. Iaf just nu.
Det kanske är så att jag inte borde träffa Honom mer då? Om Han får mig att stänga undan känslorna, och får mig att känna mig som en omänniska (finns det ordet?) så borde jag väl inte vara i Hans närhet ens. Jag vet att det är så. Jag borde inte träffa Honom. Han är uppenbarligen inte bra för mig.
Men jag kan inte låta bli..
finally
Helgen som jag hade väntat på så länge kom äntligen. Tyvärr gick den över för snabbt. Men det är väl som de säger, tiden går fort när man har roligt..
Fredagen den 26 september var det seriestart. Inte nog med det; Sanna, Sofie och Johanna skulle komma upp och hälsa på mig. Det började med matchen, hann inte träffa folket innan matchen. Vi vann, så jävla gött. För er som inte vet så var det Hisingen vi mötte, och det var så skönt att vinna! (även om jag inte fick spela något. men jag tillförde mycket ändå) Snygga matchställ hade vi iaf! Mer än 621 åskådare kollade på matchen. Snacka om tryck!
Efter matchen var det mingling på glasterrassen. Fick kramat om mina kära vänner från Skåne. Även hon som var rädd för mig. Tyckte jag såg farlig ut när jag sprang in också. Förstår inte, jag som är så snäll? Sedan bar det av hemåt till mig. Vi åt pizza och Vickan åt kanterna. Sedan fixade vi oss och söp te. Efter det körde Maria in oss till stan. Gick in på Trädgårn och var där ett tag. Vandrade sedan vidare mot Bryggeriet där vi träffade Simon & gänget. Chitchattade med de länge. Sedan var det dans (på Brännö brygga?). Vissa dansade mer än andra. Vid tre tiden var det dags att åka hem. Tog ett jävla tag att få med oss hela gänget, men till slut gick det. Träffade Ove som fixade taxi till oss. Svarttaxi och Johanna var så rädd att hon sket på sig. Sanna fann en vän för livet där i framsätet. Nästa gång ska han köra hem henne. Undrar om hon kom ihåg det dagen efter? Vickan släppte vi av och tydligen så hittade hon hem, konstigt..
Vi satt på vidd mitt köksbord för att käka Nutellamacka. Som vanligt somnar Sanna på mitt köksbord. Förstår inte hur hon lyckas vareviga gång?
Vaknade tidigt på morgonen av att Jooi skrattade åt mig. Sedan kom Sofie in och la sig i sängen. Till slut kom Sanna och vi trängdes. Men det var mysigt. Finns det hjärterum, finns det rövplats. Sedan serverades det hotellfrukost a la Sköld. Sedan fick vi göra oss i ordning för att åka in till stan. Någon skulle tvångt shoppa. Såg någon som blev sminkad, undrar vem? Jooi och jag satte oss för att käka, träffade Ask och Anders (?). Sedan gick vi tillbaka till de andra. Sofie, Jooi och jag bestämde oss för att åka hem när Vickan kom in. Kanske för att hon kom, kanske inte. Haha. Vi skulle åka till Torslanda för att titta på Jörgens lag. Medan de andra två töntarna skulle kolla på RIK-Hammarby. Plockade sedan upp de två på backaplan. Åkte hem till mig och käkade, sedan fixade vi oss och Sanna höll på att däcka redan innan vi kommit iväg. (Kanske för att hon välte korthögen?) Hon lugnade ner sig och vi begav oss in till stan. Där träffade vi Sofie och Jooi. Var tvungen att säga hej då till de, de skulle inte med ut. Tråkigt som faan, men vill man inte så ska man inte gå med. Men vi andra hade kul iaf. Satt på Chez hela kvällen med Emil och Doffe. Det var trevligt. Det blev ett jävla kissande bakom elhuset, vill jag lova.
Tog sedan bussen hem, efter mycket om och men..
Söndag morgon vaknade jag hyffsat tidigt också. Gjorde oss i ordning, sedan åkte vi in till stan och släppte Sannisen. Mossan och jag åkte till Allum för att köpa skjorta till pappa och något annat till mamma. Sedan var det match, Sävehof-Lugi. Sävehof vann, hyffsat klart. Och Palle fick storhetsvansinne.
Så fort jag hade sagt hej då till mina kära vänner så saknade jag de. Helt sjukt. Jag bodde nere i Eslöv i nästan ett helt år. Då umgicks vin ingenting. Och så kommer de upp under Partille och jag är helt fast. Och nu Johanna också, fast tror nog att hon fortfarande är lite rädd för mig..
Lite roligt då:
- 3,5 = 350 kr ?
- "Jag vill värma min macka" säger Sanna och öppnar kylskåpet
- Trevlig taxichaufför
- Momma?
- Vickan förstod ingenting
- Kärra vann matchen
- Vickan var rädd att hon skulle gå hem med någon
- Sofie tappade nycklarna
- Nycklarna var inte på pizzerian
- Sofie ville inte ha kaffe och bullar
- Vickan kunde inte backa
- Nycklarna var på pizzerian
- VIP- kön
- Johanna Riex är vänsterhänt
- Jooi kände sig tuff som fick gå in VIP
- Sofie var pappersläggare på toan
- Sanna var taggad inför morgondagen
- Miss Polack var inte sur
- Simmar fiskar?
- Drick så ser de inte om man skrattar eller ej
- Det är lika självklart som att simmar fiskar
- Ove fixar allt
- Hålla andan i tunneln
- Många tunnlar, långa som korta
- "Jag bajsade ut en hel ananas" - Maria
- "Jooi kör inte lika rally som Maria" - Sofie (undrar för vem det var en komplimang?)
- Jooi körde nästan in i han framför, twice!
- "Du har ett hjärta av... SILVER!" - Sofie om Maria
- "Säger de mot attack?" Sofie har svårt att skilja på Torslanda och mot attack
- "Den snällaste sigenaren jag har träffat" - Sofie träffar en sigenare för första gången
- Sanna är asscoach, rövcoach.
- Haj haj, svaj svaj
- Man på systemet går in i rutan
- Sanna hällde ut cider på Marias byxor
- Eller hade Maria kissat på sig?
- Ville Sanna hem till Maria eller inte?
- "Jag får återfall när jag hör er prata" - Vickan
- Är det 40 km/h som gäller på motorvägen nattetid?
- "ÅH, BAMSE!" - Jooi hittar något hon tycker om
- Vad betyder SS egentligen?
- Jooi var rädd för Maria?
- Vem är Nathalie?
- Vickan B
- Jättekiss bakom elhuset
- Någon pruttade bakom elhuset, väldigt högljutt
- Var ska jag göra av tampongen?
- Bortamatch eller inte, det är frågan
Det hände så mycker mer, men kan inte komma ihåg allt. Hade iaf en toppen helg. Kikki, Bettan, Nina & Kim. Tack för att ni gjorde den helgen så jävla bra. Längtar tills jag får träffa er allihopa igen.
- "det är starkt av dig att kunna göra så" -
So long.
no comments
Kommentarer överflödiga.
Så snygga så det stör!
i wanna have it now
Jag längtar till vinter nu. När de börjar sälja pepparkaksdeg i affärerna. Då ska jag gå dit och handla. Och sen trycka i mig degen.
Imöra är det match. Seriepremiär. Ska bli kul, för har väntat. Lite mindre kul blir det om man inte får vara med. Vi är 15 tjejer som ska vara med och värma upp åså. Sedan får bara 14 st sitta på bänken. Så jag får se. Vet att jag "hänger löst". Så det är bara att hoppas och ge gärnet på uppvärmningen. Om de då inte redan har bestämt det.
Samtidigt som det känns trist att kanske inte få vara med (för risken är ganska stor) så är jag nöjd. Trodde inte ens att jag skulle få vara med och slåss om platserna, absolut inte såhär tidigt. Så det är väl bara att tacka och ta emot. Men det kommer ändå kännas tungt om Mikael säger till mig att jag inte får vara med. Och ja, jag kommer att gråta. Inte för att jag blir arg eller besviken eller så. Eller jo, det kommer jag bli. Men mest för att jag gärna vill vara med och spela. Eller iaf sitta på bänken.
Men varför hålla på att älta, jag vet ju ingenting förrän imöra. Så får hålla tummarna bara.
Får iaf träffa mina kära vänner Kikki & Bettan. Sen har de med sig en extra besökare, Johanna också. Plus att jag får träffa Jennie med. Så det kan inte bli en dålig dag om jag nu inte skulle få spela.
Men vinna, det ska vi.
Förresten så har vi fått våra snygga jackor, och jag har fått min träningsoverall.
Näe, nu ska jag snart krypa ner i sängen och sova. Måste bara vänta tills mamma kommer hem från Önnered. Hon har vart och kollat på Jeffan. De vann.
- "FUCK ME!" -
So long.
trust
Jag har alltid haft svårt för att lita på folk. Vissa saker har jag aldrig berättat för någon. Absolut inte de djupaste hemligheterna.
Men när jag väl öppnar mig för folk, folk jag tror mig kunna lita på så vill jag inte bli sviken. Inte besviken heller.
Men det har jag blivit. Någon har fått mig att tveka, tveka på mina vänner och vem jag kan lita på eller ej.
Vilken tur att det var en sån hemlighet jag inte bryr mig alltför mycket om egentligen.
Men det är själva grejen jag stör mig på. Hur kan man sitta där och lyssna, och veta att det är något man absolut inte kan berätta vidare, men berättar vidare det ändå? Vill man förstöra för mig, tycker man så illa om mig? Vill man såra mig eller någon annan? Varför? Jag förstår inte..
Om man vet att man har svårt för att behålla hemligheter hemliga så kan man säga till innan, att man inte bör höra. Det hade jag accepterat. Men jag accepterar faan i mig inte att man bryter ett löfte sådär. Så jävla illa! Och du, du får mig att inte våga lita på någon annan heller. Är det rätt, tycker du?
Och sen, att du inte vågar stå för det och erkänna det. Det är nog det värsta. Hade du erkänt så hade jag iaf respekterat dig för att du står för vad du gjort, oavsett om det är något bra eller inte. Eller om du är stolt eller inte. Men inte ens erkänna kan du göra, din lilla råtta! Inte nog med att du har svikit ett löfte, du har ljugit mig rakt upp i ansiktet!
- "hur kan man ens göra så?" -
So long.
keep on rising
Jaha. Se där ja. Så har man gjort Skövde också.
Det var riktigt kul igår, och det känns idag. Var hos Linda i Jeffans lag. Var väl inte många där när vi kom, men det kom fler efter ett tag. Till slut var nog nästan hela laget där. Sen var det shotdrickande. Hata Gammeldansk. Våga vägra gammeldansk! Men man var tvungen att ta minst en. Tog man bara en var man tvungen att sjunga en snapsvisa, annars var man tvungen att ta två supar. Och eftersom jag inte är så förtjust i Gammeldansk fick jag sjunga. Jag tog Ida Edéns 'Lilla Lisa'. Har blivit en riktig klassiker för mig nu. Gillar Miccos också, 'Titta en älg! - SVÄLJ!'
Linda fick Twister i inflyttningspresent och jag var inte alltför duktig. Men Erica fick ha min rumpa i ansiktet samtidigt som jag hade någon annans rumpa. Åh, vilken härlig syn. Samtidigt som vi spelade twister satte sig Fransson i en stol ute på balkongen. Hon satte sig bokstavligt talat igenom stolen. Har en skön bild på henne sittandes i stolen med rumpan i backen och en finger i munnen. (Nej, jag är inte kass på svenska. Utan det var en sån choklad grej som heter finger).
Tjejerna hade fått VIP-kort på ställena här i Skövde och det var plus en, så jag var Jeffans plus en för kvällen. Så vi besökte två ställen. Det var två riktigt bra ställen och jag hade jättekul. Dansade och sjöng. (Steffi, jag visade de moves båda från A, B och C-klassen. Plus min egna lilla dans, du vet. Tror de blev rätt så impade. Är ingen stjärna på handboll kanske. Men dansa, det kan jag! haha)
Sen gick Us och jag hemåt. Vi skulle hitta ett kebabhouse åt henne. Fick fråga efter vägen när vi stod utanför ett.
Det är inte som i Göteborg precis, jättelång kö på Kebabhouse vid tre tiden. Så vi gick in och hon fick sin jävla kebab. Sedan begav vi oss hem. Jeffan åt och jag pratade i telefon med Lollo som var på ett kebabhouse någon annastans i södra Sverige. Sedan somnade vi.
Träffade förresten mina fd lagkamrater igår. Var kul att se de, även om de tyvärr förlorade mot Heid. Ingen bra match alls. Måste bli bättre, för jag vill åka till Globen och se Eslöv ta SM-guld!
Men Gud vad jag saknar de underbara! Fy..
Iaf. Nu sitter jag här i Jeffans soffa och hon ligger i sängen och sover. Det verkar vara en tung dag och jag är inte alltför sugen att sätta mig i ett tåg hemåt. Trivs bra här. Men ska så småningom bege mig hemåt. Vi ska väl ner på stan och få i oss något mataktigt.. Om jag får liv i Jennifer, vill säga.
- "jag hade inte gått in där om jag var du" -
So long.