where are you?

Varför är ingen vaken nu när jag behöver det som mest? Visst kan jag ringa och väcka folk, men det är inte riktigt min grej.

Jag behöver någon som kan lyssna på mig. Som kan ge mig goda råd. Som kan försöka intala mig att jag inte behöver oroa mig, att det inte alltid behöver vara det värsta. Men ändå säga att det inte är konstigt att jag är orolig. Jag vill höra att det kommer att lösa sig.
Varför blir jag såhär? Har ingen anledning alls att vara sådanhär. Men ändå blir jag det. Jag är knäpp. Och dum mot mig själv. Varför kan jag inte sluta oroa mig? Varför kan jag inte intala mig själv att jag egentligen inte behöver oroa mig? Varför?

Jag vill inte sitta här i en tyst lägenhet i Floda där det enda som hörs är mina snyftningar och pumpen i akvariet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0