scary..

Igår var jag inte glad, inte alls. Först blev jag stum, sedan arg. Till slut blev jag så ledsen att jag fällde en tår.. Det var inte såhär det skulle sluta. United skulle vinna igår. Inget annat lag! Men nu blev det inte så. Tyvärr. Barcelona var alldeles för mäktiga och United var inget bra alls, förutom de första tio minutrarna. Det var som om luften gick ur de när Barcelona gjorde sitt första mål..
Visst, United presterade under all kritik. Men man ska inte ta ifrån Barcelona att de spelade jävligt bra. Det var kul att se sån fotboll även om jag gärna hade sett en annan utgång på matchen.. Och Messis mål. Oh my God, säger jag bara. Om ni har misstat det, titta och njut här.

Idag har jag varit på basutbildning med jobbet. Var väl inte mycket de berättade där som man inte redan visste. Så ganska lönnlöst, fast jag fick ju betalt så det var lugnt..


Satt nere och pratade med mor och far efter middagen idag. Så diskuterade vi mitt jobb bla. Då berättade min mamma att när jag var liten, riktigt liten för pappa var pappaledig och hemma med mig, hade jag megakramper. Mamma kom hem och åkte med mig i ambulansen till Östra. Pappa gick iväg några gårdar och lämnade min bror hos en kompis, sedan var han inne på Östra samtidigt som ambulansen kom. Han berättade för mamma att han hade hört mig krypa i ett annan rum än det han befann sig i, sen blev det så där ovanligt tyst. Skrämmande tyst..
Iaf. Mamma berättade att hon låg på en tältsäng och tittade på mig som låg i en sån bebissjukhussäng. Jag hade tydligen tittat på henne, sedan såg mamma hur jag tittade genom henne och liksom försvann. Sedan krampade jag i sex, sju minuter.. Det kändes sjukt att höra. För under de här minuterna var risken jävligt stor för att jag skulle ha kunnat få en hjärnskada. Tänk om någon hade behövt jobba som personlig assistent för mig.. Undrar hur mitt liv hade sett ut idag då.. Eller hur ert hade sett ut..

Det är helt sjukt när man tänker på det. Jag blev gråtfärdig när jag tänkte på det. Jag är glad att mitt liv är som det är. Absolut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0