nonebullshit

Som ni vet bodde jag nere i Eslöv ett år. Men det var först när jag flyttade hem igen som jag fick lära känna tre guldklimpar.

En av de, Sanna aka Kikki Danielsson, pratade jag med idag (läs: igår). Hon hade tagit körkort och jag tyckte det var dags att gratta henne för något. Därför ringde jag henne. När vi pratade i telefon sådär, då riktigt kände jag hur jag saknar henne. Saknar hennes knäppa upptåg, hennes roliga kommentarer, hennes olika uttryck, hennes goda vilja.. Ja, jag saknar hela henne. Något som är tråkigt för mig, men riktigt skoj för henne, är att hon den 2a november flyttar till Perth (Australien) i ett år. Alltså kommer jag inte kunna träffa henne på ett helt år, såvida jag inte åker och hälsar på henne. Det var tänkt att vi skulle träffas innan hon åker, men som det ser ut nu lär det inte bli av. Det tycker jag är riktigt tråkigt, men jag förstår det verkligen. Hon har mycket att stå i, så även jag.
Sanna har en tendens att antingen somna på vårt köksbord där hemma, eller inte komma hem överhuvudtaget..

En annan av de heter Sofie men kallas Soffie, Sooi eller Bettan. Hon bor just nu i Barcelona. Detta ska hon göra oktober ut, sedan far hon bort till Kanada för att hälsa på sin syster innan hon åker någonstans i USA (kommer inte riktigt ihåg vart det var). Hon kommer hem i december någon gång och jag har inte träffat henne sen i somras. Detta känns jättekonstigt, för sen vi lärde känna varandra har vi träffats varannan månad om inte varje månad. Vissa gånger har det till och med varit flera gånger i månaden.
Jag saknar Soffie. Jag saknar att ha henne på besök, saknar att besöka henne. Jag saknar hennes goda hjärta, härliga skratt och hennes prydhet. Vi har det alltid kanonkul när vi ses. Detta kan ha att göra med att Soffie har en förkärlek till kinessötnosar..

Dessa två lärde jag känna på Partille Cup förra året då de bodde hos mig. Vi hade knappt pratat med varandra innan, men vi gjorde ett försök. Och så lyckat det blev! Vi har varit med om de sjukaste sakerna och varje gång vi ses som en trio blir det alltid hellyckat.


Genom dessa två underbara tjejer lärde jag känna Johanna, även kallad Jooi. Vi har inte träffats många gånger alls men ändå har vi fattat tycke för varandra. Jag tycker att Jooi är en helgo tjej, trots att hon har svårt att lösa korsord ibland. Jooi är en person man skrattar högt tillsammans med. Ibland skrattar man även åt henne..
Även Jooi bor i Barcelona just nu, tillsammans med Sooi. Hon åker dock hem redan i november. Så henne kanske jag får träffa snart..

Jag vet inte vad jag vill ha sagt med det här inlägget egentligen.
Men jag saknar de här underbara personerna något fruktansvärt.
Tycker det är jättejobbigt att två av de är i Barcelona så att jag inte kan träffa de.
Jag kan inte ens höra deras röster.
Och sen åker ju Sannisen till Australien. I ett helt år.
Jag bara måste åka och hälsa på henne..